स भ्रामयामस दृशं रजन्यां भ्रातृन्स तप्तस्तिमिरे विचिन्वन् ।
कङ्कालसाराणि ददर्श तानि शवानि तेषां करुणानि भूमौ ॥ ३४॥
sa bhrAmayAmasa dR^ishaM rajanyAM bhrAtR^insa taptastimire vichinvan |
ka~NkAlasArANi dadarsha tAni shavAni teShAM karuNAni bhUmau || 34||
34. I cast my glance about in the night, grieved, searching out my brothers in the shadows. Their corpses I saw on the ground, pitiable, reduced to skeletons.